I ett antal postningar (se nedan) har jag närmat mig mitt eget parti.
Sommaren har inneburit att jag haft en svår bloggtorka och det har kommit ett antal
krystade postningar enbart för att det ska komma nått. Till och med funderat på
att släcka ner sidan när det varit som tyngst. Kanske var min tid som
opinionsbildare på nätet över. Hade inget mer att tillföra. Men så kom jag fram
till att jag faktiskt är medlem i Sveriges största politiska rörelse, än så
länge. Arbetarrörelsen. Men har lämnat LO-kollektivet för att röra mig till
unionen som har ett medlemskap som passar mig bättre. Det var inte enkelt. Att
lämna en del av arbetarrörelsen som varit mitt liv. Min far aktiv, jag aktiv
sedan 15 års ålder och inskolad i LO, SSU, Konsum mm. Att lämna den fackliga
grenen var inte lätt, men när mina egna intressen inte kunde tillgodoses så var
bytet ofrånkomligt. Jag misstänker dock att bytet har försvårat för mig att få
bra placeringar då jag inte längre har LO-kollektivet bakom mig när det ska
slåss om platserna. På något sätt så är de det som gäller i sista striden.
Representation inte kompetens…
Men är partiet i behov av medlemmen? En gång var medlemmen
ett partis viktigaste tillgång. Det var medlemmen som stod för kunskap in och
kunskap ut. Det var genom medlemmen som partiledningen fick reda på hur landet
låg. Men idag anlitas PR-byråer och den snabbt krympande medlemskåren används
mest som fotsoldater när nya klatschiga budskap från PR-gurus ska månglas ut
till de utsedda väljargrupperna…
En gång en miljon medlemmar. Nu under 100 000. Ett krympande
antal som inte bara är ett jämförelsetal gentemot andra partier utan också en
inre kraft i ett förändringsarbete. Troligen som avspeglar medlemsmatrikeln ett
typsnitt av samhället (dock troligt en stark överrepresentation av
pensionärer). En tillgång i det politiska utvecklingsarbetet. Nästan 200 000
öron som kan känna minsta vibration i samhället och snabbt ge signalen till
strategerna, de intellektuella som ska formulera receptet för en förändring,
förbättring.
Partiet är inte längre en folkrörelse utan en
kampanjorganisation. Medlemmarna har försökt byta namn till supportar… Det
finns en kraft i medlemmar. Det är en resurs som kan lyfta ett parti, utveckla
ett parti och inte bara vinna val utan de viktigaste. Folkets förtroende…
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhället, Socialdemokraterna, val 2014, #val2014
