Nya Högbergs Tankar

Jag håller på att byta sida och ni kan läsa mera på Högbergs Tankar som kommer bli sidan där jag bloggar, tänker och presenterar Högbergs Tankar HB. Ni kan också se inläggen i högerspalten!

Innehållet kommer mera vara av vardagliga reflektioner från en medborgare blandat med politiska analyser och tyckande. Det lovas mer video och kultur. Hopppas ni följer mig över från denna sida. Kommer under en övergång innan all teknik fungerar dubbla lite.

20130807

Medlemmen och partiet.

Jag är medlem i ett politiskt parti. Inte vilket parti som helst utan ett som gjort skillnad och under sina glansdagar haft över en miljon medlemmar. Visst var en stor del av dem kollektivanslutna men de visste om det och kunde med det förmedla en röst ut i samhället. Jag är medlem i ett parti som mitt födelseår fick över 50 procent i valet. Ett parti som gjorde skillnad, men gör de det idag?

I ett antal postningar (se nedan) har jag närmat mig mitt eget parti. Sommaren har inneburit att jag haft en svår bloggtorka och det har kommit ett antal krystade postningar enbart för att det ska komma nått. Till och med funderat på att släcka ner sidan när det varit som tyngst. Kanske var min tid som opinionsbildare på nätet över. Hade inget mer att tillföra. Men så kom jag fram till att jag faktiskt är medlem i Sveriges största politiska rörelse, än så länge. Arbetarrörelsen. Men har lämnat LO-kollektivet för att röra mig till unionen som har ett medlemskap som passar mig bättre. Det var inte enkelt. Att lämna en del av arbetarrörelsen som varit mitt liv. Min far aktiv, jag aktiv sedan 15 års ålder och inskolad i LO, SSU, Konsum mm. Att lämna den fackliga grenen var inte lätt, men när mina egna intressen inte kunde tillgodoses så var bytet ofrånkomligt. Jag misstänker dock att bytet har försvårat för mig att få bra placeringar då jag inte längre har LO-kollektivet bakom mig när det ska slåss om platserna. På något sätt så är de det som gäller i sista striden. Representation inte kompetens…

Men är partiet i behov av medlemmen? En gång var medlemmen ett partis viktigaste tillgång. Det var medlemmen som stod för kunskap in och kunskap ut. Det var genom medlemmen som partiledningen fick reda på hur landet låg. Men idag anlitas PR-byråer och den snabbt krympande medlemskåren används mest som fotsoldater när nya klatschiga budskap från PR-gurus ska månglas ut till de utsedda väljargrupperna…

En gång en miljon medlemmar. Nu under 100 000. Ett krympande antal som inte bara är ett jämförelsetal gentemot andra partier utan också en inre kraft i ett förändringsarbete. Troligen som avspeglar medlemsmatrikeln ett typsnitt av samhället (dock troligt en stark överrepresentation av pensionärer). En tillgång i det politiska utvecklingsarbetet. Nästan 200 000 öron som kan känna minsta vibration i samhället och snabbt ge signalen till strategerna, de intellektuella som ska formulera receptet för en förändring, förbättring.


Partiet är inte längre en folkrörelse utan en kampanjorganisation. Medlemmarna har försökt byta namn till supportar… Det finns en kraft i medlemmar. Det är en resurs som kan lyfta ett parti, utveckla ett parti och inte bara vinna val utan de viktigaste. Folkets förtroende…


Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. IntressantLäs även andra bloggares åsikter om 

blog comments powered by Disqus