Strandpärla på Österlen |
Semestern går mot sitt slut och familjen gjorde en
minisemester till Österlen. Några reflektioner fick jag. De klassiska
besöksmålen för familjen klarade kraven. Något att förvånas över. Familjen fick
en känsla av genuinitet som jag kan sakna på många turistställen och vi kände
oss välkomna.
Inte tillgjort, inte konstlat och vi kände oss hemma. Få
ingredienser behövs för att skapa ett lockande besöksmål, men ändå är det så
svårt att lyckas. Det är som italiensk matlagning där varje råvara får vara
bärare av sina smaker utan att de ska förställas eller göras om. Tron på det
egna unika är en nyckel. Så många besöksmål klarar inte det utan måste lägga
till nått. De delar av Österlen som vi passerade på vår tur var just så
avskalad som vi hade hoppats på. Hela familjen gick in i ett lugn. Ett lugn som
jag hävdar var bra för de lokala företagarna då det infann sig en köplust. Det
finns inget värre än när man känner sig stressad och pressad. Då shoppas det
inget utan springs igenom. Astrid Lindgrens Värld har lite av samma filosofi. I
själva parken finns bara mat att köpa och i anslutning till utgången ligger
butikerna. Vad jag förstår är det ett koncept som fungerar utmärkt då föräldrar
under hela dagen inte behöver vara nej-polis. Kjell Åke Hansson vd på Astrid LindgrensNäs berättade för mig om en stad i Sydamerika som förbjudit reklam och
försäljningen har även där ökat.
I dagens stressade samhälle finner jag en risk att reklamen
kan få en motverkande effekt. Det blir för
Ale stenar |
Vimmerby behöver fullfölja en ide fullt ut och inte bara i
kanten. Besökare har en förmåga att känna in det genuina och finns det inte bakom
planket så känns det. När Mikael Ahlerup tillträdde som
vd på Astrid LindgrensVärld så var ett av hans första uppdrag som han uttryckte det att man skulle
leva Astrid Lindgren i parken inte enbart spela det. Med det så handlade de om
klädsel på all personal och förhållningssättet på de som stod i butiker, tog
emot på parkeringen till de som spelade karaktärerna. Jag tycker att man kommit
långt på detta men att det finns kvar att göra, som alltid. Likaså är det med
Vimmerby. Det finns inte helheten i varken attityd eller utseende. Det spretar
och servicekänslan är inte där den ska vara. Visst har det under de senaste
åren blivit bättre och med att kommunen kommer ta ”Vackra Vimmerby” till hösten
så finns det en stark grund att arbeta vidare med. Men kommer det finnas en
uppslutning eller kommer det tillåtas frispelare som inte förstår sin roll i
helheten och med det sabbar för de andra. Lite mat hos Mandelmann |
Jag tror att Vimmerbys entreprenörer behöver resa mer för
att se hur andra besöksmål som är i paritet med Vimmerby arbetar. Vi behöver
inte uppfinna något nytt utan kan med berott mod låna friskt från andra. Många
är det som ligger före oss och har gjort missarna som vi nu riskerar att göra
eller gör. Vi ska även ta del av de som inte lär sig utan missar hela tiden
också.
För mig och familjen så kändes Österlen så där ärligt som
man vill som turist. Visst blev vi kanske blåsta med höga priser men inget som
vi kände. Vi kom hem och ville tillbaka. Känslan av att känna sig hemma och
hälsa på passerande är ett bra betyg. Dit ska Vimmerby nå och om någon ort i
Sverige har chansen till det så är det just min egen kommun. Men då måste vi
dra åt rätt håll…
Att ta det lokala, utveckla det, gör det egna, håll fast vid idéen och låt det ta tid. Små steg varje dag leder till slut till mål. Med små steg kan man lätt justera färdriktningen innan man klivit alldeles för galet. Se till att våga sticka ut. Att inte vara en i mängden. Våga vara Vimmerby. Den enda staden på jorden i sitt slag.
Många andra tror på Vimmerby som en unik kommun, nu måste vi själva göra det också!
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhället, Vimmerby, Österlen, besöksnäringen, turism, Astrid Lindgren, Astrid Lindgren Värld, Astrid Lindgrens Näs,