Bokrecension: Inifrån och utifrån, 2 böcker om Greklands kris

Två böcker om Grekland. Två böcker skrivna av kvinnor. Två böcker som har ett mer vänsterparti, utan att hylla. Två böcker som varvar Wall street med den vanliga arbetande greken. Två böcker som komplimenterar varandra. Jag hörde dem på bokmässan i ett kort samtal som jag ville ha mer av. Nu har jag läst dem och fler bör göra det.

Jag har nu läst Alexandra Pascalidou ”Kaos: Ett grekiskt krislexikon” och Kaja Ekis Ekman ”Skulden: Eurokrisen sett från Aten”. Två böcker som ger en bra bild av krisen handlar om. Två böcker som tar död på alla de fördomar som finns i den västerländska debatten. Allt om tidiga pensioner, lata greker och korta arbetsdagar. Två böcker som följer grekerna i sin vardag. Allt från uteliggaren till de välbeställda damerna som sipprar på sina drinkar vid poolkanten. Varvat med det så följer vi världshändelserna och den politiska utvecklingen som sker. Vi ser hur den inhemska politiken gör vad som dem förmår för att klara villkoren från Trojkan. Trojkan bestående av ECB, IMF och EU-kommissionen de som leder vad som ska ske. Det är en bild av att man inte vet vad som ska göras. En

bild av att det är svårt att se en ljusning. Hur det finns en ilska mot övriga Europa och samtidigt som man påpekar att man är just Europas vagga.

Böckerna går sida vid sida och det är nästan som om man kan tro att de varit på samma platser samtidigt. Men medan Alexandra Pascalidou ser frågan inifrån så ser Kajsa Ekis Ekman den utifrån. Medan Pascalidou speglar krisen mer med känslor och inlevelse så har Ekis Ekman tagit den mer utifrån perspektivet och mycket mer fakta betonat, utan att för den delen bli tung att läsa. Vi ser exempel på hur Pascalidou kommer in under ytan medan Ekis Ekman förblir en utanför. Det skadar inte berättelsen utan tvärtom ger ett ytterligare perspektiv som förstärker böckerna gemensamt.

Jag tror det är viktigt att läsa båda böckerna och att det finns en fördel att börja med Kajsa Ekis Ekman. Hon ger en mer kunskapsskapande bild som är bra att ha med sig in i Alexandras Pascalidous bok. Medan det i Ekis Ekmans bok finns en tendens att ”tycka synd om” så är Pascalidous bok en kärlek till greken som en snyting för deras beteende. En snyting som hon kan dela ut som folkkär grek.

Båda har ett lätt språk men som jag var inne på så är Alexandra Pascalidous bok mer lättläst då den mer ger känslorna från Grekland medan Kajsa Ekis Ekman är den som fyller oss med fakta. Det är intressant att det är två kvinnor som ger oss fakta och känsla av den grekiska krisen. Något som varit vikt åt oss män. Eller de kvinnor som tidigare släppts fram fått ta männens språk och även syn på många av de konflikter som drabbat världen. Undantaget då de hållit sig till det rent humanitära. Att blanda det ekonomiska med det humanitära är en av styrkorna i båda böckerna. Att lätta upp både ekonomin men också de tunga porträtten av vardagen gör att man orkar igenom båda böckerna.

Så avslutningen är att det är två böcker som man bör läsa. Jag kommer återkomma kring Gyllene Gryning den nazistiska rörelsen som gör framsteg. Men vad som är myter och verklighet kommer jag återkomma till en sak är säker de är inga trevliga personer…

Media mm: Svensson,  SVD, GP, AB, Fria, Kulturen1, 2, DN, Frivärld, Lindén, Arbetaren,Uhanna, Micke Gustafsson, Sydsvenskan, Hogrelius, NSD, TCO-tidningen,AnnochJohan, NT, ST,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik samhälle, Bokmässan, Alexandra Pascalidou, Kajsa Ekis Ekman, Grekland,