Att kunna leda politiken…

Fick en svår fråga igår. Vad vill jag längre fram i mitt liv? Vill jag bli rektor inom folkhögskolevärlden? Frågan liksom knockade mig där jag satt över min öl, väntande på tåget hem.

Kunde inte se mig som själv som en rektor. Tror inte att över en natts sömn att jag idag heller kan se mig som en rektor… Är det min realistiska sida, Jante eller ”bli vid din lott” som talar? Vet inte med frågan var så bra att jag fortfarande bär den med mig. Ska sägas att det inte var ett jobberbjudande utan en mer forskande fråga om vad jag tänker mig då mitt engagemang inom folkbildningens organisation stärkts den sista tiden. Kanske utifrån det som jag också tänker på mig själv och hur jag är som ledare? Hur jag vill utveckla mitt ledarskap så andra kommer fram och att jag inte alltid behöver synas.

I dessa nomineringstider inför valet så har jag deklarerat att jag vill ha mera med folkbildning, kultur i brett perspektiv och ungas delaktighet att göra. Det är områden som jag känner engagemang för och som jag kommer vilja lägga kraft på. Med andra ord så är jag nog mentalt inställd på att fortsätta med politiken på denna nivå eller något högre ännu en period om partiet och väljarna har förtroendet för mig. Men jag har startat ett företag med inriktning på sociala medier och där ligger något som sakta mognar. Någonstans så känner jag att den där tiden då man jagar minuter i talarstolen och spaltmeter med snyggt porträtt är förbi. Att jobba med politiken i kulisserna känns allt mer tilltalande. Även om jag är egocentrisk och gillar bilden av mig i tidningen så är det där med att hjälpa andra att ta plats allt mer stimulerande.

Men när jag nu ändå ställer upp en period till, innebär detta att jag kommer föra en tillbakadragen roll? Nä självklart inte. Men kanske tänka till lite mer och inte springa på så många bollar utan fokusera på ett mindre antal som jag verkligen driver mot målet. Att låta fler inom mina områden ta plats och ta det mediala utrymmet. Finna en strategi när jag som gruppledare inte alltid behöver vara med överallt. Att låta andra sitta med på presskonferenser. Inte för att fly utan för att bredda laget, visa på att vi är många som kan och också låta flera få växa med politiken som jag gjort. Vem vet det kanske finns en liten rektor i mig? Att utveckla mitt ledarskap tillsammans med de grupper som jag kommer finnas i eller leda kommer vara en av mina stora målsättningar vid sidan om att driva igenom vår politik. En grund till att forma ett nytt politiskt ledarskap som gör det möjligt för flera att ta del av politiken och låta flera få skina i medias ljus. För det måste erkännas att ryggdunkar på stan efter en bra artikel i tidningarna mår man bra av och egot behöver det.

I december kommer de första bitarna av mina kommande fyra år att bli mer tydliga. Då bestämmer sig partiet för om jag kommer få en ledande roll. Vågar inte ta något för givet. Men som sagt jag ställer upp och områdena har jag klargjort. Numera också mina tankar om hur jag vill leda min del. Folkbildare, rektor, politiker, företagare, medelålders man eller bara jag… Tja döm själva för det gäller, 

 att kunna leda politiken...

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, Socialdemokraterna, Vimmerby, folkbildning,