20100329

Vi måste måla bilden så fler greppar penseln och fyller i konturerna

När en tavla målas blir det bra om fler greppar penseln och känner sig delaktiga i skapandet. Frustrationen över bristen på ämnen att blogga över, ger ibland energi till att finna ämnen som det är klokt att blogga om.

Hade ett samtal med Johan Westerholm i kväll om den tomhet som kan drabba en. Men så hade han ett uppslag till en bloggning och jag tände till och kommer följa upp hans postning. Johan skriver
Vad jag saknar? Väldigt mycket faktiskt. Bilden av Sverige, vad som är det allmänna åtagandet och vilket ansvar som faller på individen. Och naturligtvis en prislapp och hur allt detta skall finansieras.
Och jag kan inte annat än hålla med. Det är viktigt att vi politiker våga lyfta näsan och se över kullen som skymmer dagen för att se dagen efter och vad vi vill ska vänta oss där.
Vi ska inte bara se utan formulera vad vi vill se  och hur vi ska måla för att få den bilden. När vi står där och skapa vår bild av framtiden så måste vi vara så tydliga i vårt skapande att vi känner att fler tar en pensel och ansluter till vårt konstverk. Det är när vi ger en bild som fler vill dela och vara delaktiga i att skapa, vi bygger samhället vidare. Det är när alla varit med och målat tavlan som vi känner ansvar för vad som händer med den. 


Jag komme under påskhelgen att börja med att sätta lite färg på paletten för att sakta greppa penseln och ge de första penseldragen på vilken framtid jag vill se när det gäller Vimmerby, Landstinget Kalmar län och i viss mån riket. Jag ska ge min bild och hoppas att ni vill vara med och hjälpa till att fylla i de områden som jag missar.