Jag sedan tidigare fört ett resonemang kring varför vi kan placera parkbänkar på samma ställe men av olika ideologiska själ och idag kom ännu en fråga om av den karaktären. Visst har vi socialdemokrater försämrat arbetslöshetsförsäkringen och visst har den moderatledda regeringen gjort desamma. Är vi då inte lika? och svaret är solklart NEJ.
Här ligger den pedagogiska uppgiften att förklara varför vi gör samma sak men skillnaden är milsvid. För det handlar om människosyn och samhällssyn.
Vi socialdemokrater har en tro att alla människor vill arbeta och göra rätt för sig och att när arbetslösheten är framme så börjar jakten på nästa arbete alternativt, man väljer att utbilda sig för att kunna ta ett nytt steg i livet. Då krävs det för att våga ta nya kliv att man känner en trygghet över att kunna behålla villan, bilen och kunna ge sin familj en bra tillvaro. Vi tror inte att hungriga arbetslösa jagar bättre.
Det är märkligt hur direktörer behöver feta löner och fallskärmar för att arbeta bra medan arbetare jobbar bättre på tom mage. Så med den grundsynen bygger inte vår sänkning av arbetslöshetsförsäkrnge på att de arbetslösa ska jaga bättre.
Anledningen till att vi gjorde sänkningar av försäkringen var för att rädda välfärden i ett bekymmersamt läge. För att klara vård, skola och omsorg så sänkte vi och försämrade villkoren i våra olika välfärdsförsäkringar. Så enkelt uttryckt handlade det om att klara vårt välfärdssystem och inte straffa den enskilde.
Moderaterna tror inte på att arbetare behöver en bra inkomst för att söka jobb. Utan att det är passiviserade att ha en bra försäkring. Centern driver den tesen än hårdare och pratar om grundtrygghet. Men om vi går till oss själva och tänker att den dagen jag blir sjuk, arbetslös.
Vad behöver jag för att klara mig och min familj? Kommer jag kunna söka arbete bättre om jag inte vet om jag klarar räkningarna eller kan ha fullt fokus på mitt sökande. för för mig är svaret enkelt, men så är jag också socialdemokrat.
Min väljare gick iväg och hade förstått att vi kan fatta samma beslut men ändå vara så olika. Att det faktiskt spelar roll var man lägger sin röst. Att vi inte är lika som partier. Att ideologierna lever för fullt, även om en del inte vill kännas vid det.
Jag kände mig nöjd. Hade fått vara ideologiskt och lämna lyktstolpen därhän. Att få gå till botten med en fråga. Att ge en grund till varför vi går dit vi går. Ännu en person hade fått se att politiken gör skillnad att det är viktigt vilket parti an röstar på.
Mer läsning finner ni här: RödgGrön och NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, ideologi, Socialdemokraterna, moderaterna, Arbetslöshetsförsäkringen, A-kassa,
