20100514

När argumenten tar slut tar svordomarna vid

The bottom is nådd. Eller finnas det mer djup. Visst ska de politiska ungdomsförbunden vara provokativa och då främst mot sina moderpartier. Men var går gränsen? Sedan att sak innehållet är uppåt väggarna är en annan sak.


       Som gammal SSU:are så var det rollen som blåslampa på partiet en drivkraft gått som något. Och visst häcklade vi våra politiska motståndare. Men frågan är hur vi ska se på Centerns ungdomsförbunds kampanj. Känner bara ett obehag över detta. Var ligger det roliga i att "knulla facket för evigt"?
      Sedan om man går till pudelns kärna och den kritik som riktas mot facket. Så är min uppmaning att CUF tar kontakt med Facket i Sommarland och får en bild av hur verkligheten ser ut. Att som ung sitta och förhandla dina vilkor med en driven chef är inget man gör hur som helst. Det är ur den saningen som arbetarna tillsammans organiserade sig för att få bättre villkor. Idag gäller samma kamp som rådde då. Så fort facket backar ett steg så försöker arbetsgivarna rycka på arbetsmiljö och andra villkor i jakten på pengar.
     Om vi tar argumentet att det bara är gamla gubbar som sitter och styr så är de fackliga organisationerna demokratiska och medlemmarna bestämmer på möten vilka som ska styra. Så om man väljer att stå utanför eller inte att engagera sig så finner jag det bäst att vara tyst då man inte försöker göra sin rätt att påverka utvecklingen. Demokratin bygger på delaktighet och de som engagerar sig belönas med att bli hörda.
     Så denna kampanj som CUF startar kommer inte gå till minnes som den bäst sak underbyggda och inte heller den språkliga. Det är bara en plump i det politiska skeendet.

Fredrik Pettersson och Alliansfritt Sverige och så gör även Magnus Andersson. skriver. Anders Utbult skriver även på Newsmill. Mer läsning finner ni här: RödgGrön och NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,