Det gäller frågan om jämlikhet och klass och då med perspektiv på vården. Peter Andersson skriver idag att han tror och hoppas på att jämlikheten blir en av de avgörande frågorna i valet och jag kan bara sluta upp vid hans sida på denna punkt. Vill hävda att det är en av de stora ideologiska skärningspunkterna i valet som finns i denna fråga.
När det gäller sjukvården är det tydligt hur diskriminerande den är på flera områden och där politiken måste visa vägen. Dels har vi det som jag bland annat bloggande om igår gällande hur HBT-personer blir diskriminerade inom vården. Vi vet också att kvinnor och män behandlas olika. Det är på yngre friska mäns som läkemedelsföretagen testar sina mediciner och inte på den aktuella målgruppen. Och så finns det ett klart klassklyfteproblematik inom vården. Vi ser genom den diskussion kring vårdvalet och de beräkningsmetoder som tas fram att det är en ojämlik hälsa som inte klaras av den så kallade marknaden utan behöver styras av politiken.
Dessa tre områden kommer för mig vara viktiga när vi nu går in i slutet på valrörelsen. Med den politik som nu förs på den centrala nivån blir uppgiften för landstingen att klara sin uppgift inte lätt. För med den förda politiken ökar klyftorna i samhället och med det också den klassbundna ohälsan. Det RödGröna landstinget i Kalmar län har satt upp som mål att den klassbundna ohälsan ska bort. Med socialdemokratiska ögon kan vi aldrig acceptera att lönen på banken ska avgöra vilken vård du får. Men för högern så är det bara en fråga om tillgänglighet och inte om innehållet. Det blir extra tydligt när man läser SvD om vården.
Jag tar bestämt avstånd från privatiseringar som leder till att den enskilde kan betala sig förbi kön och komma först inte beroende av vårdbehov utan enbart på grund av tjockleken på plånboken. Ett samhälle som ger den rike frihet på den svages bekostnad är ett samhälle som till slut bara ger förlorare. De samhällen som mår bra och utvecklas är de där klyftor minimeras och alla får tillgång till våra gemensamma tjänster utifrån behov.
Men för att vården ska komma tillrätta med de tre ovan nämnda områdena så krävs det också att det övriga samhället utvecklas åt ett annat hål än idag. Vi behöver ett samhälle där vi växer oss samman istället för isär. För med socialdemokratiska ögon vet vi att det är när vi tillsammans tar tag i problemen som vi löser dem. För tillsammans är vi starka och den ensamme är inte bara ensam utan också svag.
Media: Ab, Ex, SvD, SvD2, SvD3, DN.
Bloggat: Landstingsmajoriteten och Lena S och Ylva J skriver alla om dessa frågor på ett eller annat sätt.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, Alliansen, sjukvården, Välfärden, val 2010, jämlikhet, Fattiga,
