Skrev igår om utnämnandet av ministrar och statssekreterare som inte har en partipolitisk bakgrund. Det finns ett antal problem utifrån rollen men än viktigare den tilltänkta politiken. Trott eller ej så vilar de flesta av de politiska besluten på en politisk tanke.
Sitter och grubblar på vad de egentligen vill och kommer fram att det blir nog bra till slut när Anders Borg sätter ner foten och berättar vad som är tänkt och vad de ska genomföra. Ja det gäller vilka statliga bolag som ska helt eller delvis privatiseras under den kommande mandatperioden. Vår nya finansmarknadsministern har inte en så ideologisk agenda som sin företrädare om vi ska tro det som skrivs i media. Och media har väll aldrig fel.
Men samtidigt som man kan le åt det hela så visar det på en svårighet med dessa proffsrekryteringar. När man tar in folk i organisationen utifrån sin sakkunskap istället för sitt ideologiska engagemang. Socialdemokratin står inför denna utmaning när vi nu ska ladda om inför ett maktskifte 2014. För vi måste se över partiets rekryteringsprocess och det nu. Ska vi ha in nytt blod och ny kunskap så bör de ske relativt snabbt så de nya hinner få i sig lite parti. Det är en skillnad på att vara supporter och aktiv medlem. Om inte annat så finns det inom alla partier ett motstånd mot "mannen på gatan" som kliver rakt in och går förbi alla de som slitit genom åren.
Självklart så måste vi som parti ändra oss. Det kan inte vara meningen att man ska trampa på föreingsmöten 18 mandatperioder innan man kan kliva vidare. Men det må vara en konservativ ådra i mig som ändå känner att man måste ha förtrolighet med den organisation som man ska företräda. Det behövs ett accept för att det ska kunna ge bäring. Partiets uppdrag blir att nu plocka fram en rekryteringsmodell som tar hänsyn till det som jag ovan skisserat på och ingen långbänk. För fyra år går snabbt.
Media: SvD, DI,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte NetRoots valananlys!
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, socialdemokratin, politiker, förtroendeuppdrag, förtroende,