Så här lite dagen efter i väntan på nästa klimax. Ja så kan man säga om dagen. En valberedning är föreslagen och det ska mycket till för att rucka på det väloljade skådespelet. En möjlig joker känns avlägsen.
Jaha och vad ska vi göra nu? Det är en väntan i luften, kommer det att ske något eller blir det som alltid för det har ju gått bra under gångna tider... Jag har skrivit om att vi gjort det sämsta valet i partiets historia men fick en upplyftande kommentar ”Ånej. Det är tredje sämsta resultat. Både 1911 och 1914 ligger efter... om det nu kan muntra upp dig.”. Tja det verkar som om stora delar av partiet bygger på detta och att vi fortfarande var det största partiet. Ursäkta mig men jag tänker inte fira med snittar och champagne. Det är KRIS och allt annat är bullskit. Vi må ha gjort bra resultat ute i vissa kommuner och landsting. Men beror det på att man röstat på oss eller att det inte funnits alternativ? Är man för socialdemokraterna eller emot något annat? En fråga är varför vi vunnit en del kommuner och landsting? Är det för berättelsen eller är det på lyktstolpar och personer?
Jag vill vara lite drastisk och stämma in i det som Karin Pettersson skriver i dagens ledare på Aftonbladet ”Så icke Socialdemokraterna. Där lever man fortfarande i en förnekelse, som har gått över i hopplöshet. Det mumlas om att det kanske är bäst att inrikta sig på valet 2018. Och om att det kanske inte spelar så stor roll om en ny partiledare har förutsättningar att vinna val, det räcker med att vederbörande kan hålla ihop partiet. ”
Det finns fortfarande en otroligt låg krismedvetenhet ute i landet. Fortfarande är vi de stora partiet och kommentarer som att ”Väljarna förstod inte hur vår verklighet såg ut”. Men är det inte så att det är just här det gick fel. Väljarna köper idag inte vår syn på verkligheten då den ligger så långt ifrån deras egen syn. Förr fanns vi ute och kände av var vindarna blåste och vi kunde både ta till oss men också snabbt förklara beslut och ställningstagande. Nu anlitar vi någon som sticker fingret i luften och meddelar att det blåser kallt...
För att det ska bli en medvetenhet i landet och även i de landsting/kommuner som det gått bra har vi gjort dåliga riksdagsval. Vi håller inte ihop politiken utan ser det som olika delar inte som en helhet. Vi måste bygga en ny helhet som följer individen från det lilla till den stora världen. Idag kan man finna socialdemokrater som slåss över var man kan lasta över kostnaderna på någon annan. Istället för att se hur vi hjälper den enskilde som behöver samhällets stöd. Vi är inga byggare längre utan mer fångvaktare av ett gammalt system som gått snett.
För att vi ska komma vidare så måste det börjas i toppen. Partistyrelsen har en viktig funktion som förebild. De signaler som går ut från 68:an. Så med en styrelse som inte förstår sin egen roll i krisen i partiet. Det jag kräver är att de personer som nu sitter i partistyrelsen avgår för att vi i mars ska kunna välja en ny partistyrelse. De måhända att de får förnyat förtroende och då kan de känna att de har medlemmarnas stöd. Urban Ahlin säger idag i DN ”– Jag vill bli vald för att på ett positivt sätt kunna gå vidare och känna att jag har ett förtroende med mig, säger Ahlin.” Det är bra och må fler följa hans handling.
Jag åker i morgon till Stockholm för att träffa mina kamrater inom folkhögskolevärlden och samtala kring de utmaningar som vi står inför. Det är en värld som ser möjligheter där andra ser problem. Med den energin kommer jag sedan på lördagen bege mig till riksdagens andra kammare för att som bloggare och medlem i Öppna kriskommissionen vara med på förtroenderådet. Jag hoppas av mitt röda hjärta att de kommer ske en tillnyktring och att när jag på tåget hem på lördagskvällen (om det går) kan le åt de förändring som tog fart. Jag känner mig tveksam men hoppet är det sista som överger mig.
Bloggat: Erik Laakso och Martin Moberg och Kent Persson och Johan Westerholm som jag snor lite länkar av: Staffan Lindström, Calle Fridén. Jytte skriver på SVT debatt.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, ledarskap, Socialdemokraterna, kriskommission, öppna kriskommissionen, Mona Sahlin, Facket, LO
