Så miste vi oskulden igen. Vi har gjort det förr men tror att den finns kvar. Att vi är så speciella och att godheten på jorden har sitt hem hos oss. Lärdomar för en socialdemokrati i förändring. Jag minns februari 1986. Ett år efter jag blivit medlem i SSU. Skotten på Sveavägen korsningen till då Tunnelgatan, nu Olof Palmes gata. Det var skott som inte bara träffade Palme utan en hel Nation. Jag minns hur jag vaknade av min fars snyftningar från köket i förorten till Stockholm. Trodde att det var en brutalt satirprogram på radion som proklamerade att statsministern var skjuten. Men det var inte bara radion även TV:n mässade samma budskap. Denna dag miste vi som nation oskulden. Detta hände inte här utan i de andra mindre civiliserade länderna som Indien och USA mm. Vi var godheten i världen, landet som alltid stod på rätt sida mot ondskan. Vem skulle vilja våra ledare illa?
Lärdomarna var få och i folkflertalet så kom åren och vi föll tillbaka i den gamla lunken. Möjligtvis med att det fanns en och annan man med hörapparat i närheten av våra ministrar. Minns den Palestina-gala., några år senare, som SSU var med och arrangerade i Folkets hus. Jag var vakt och Säpo spräng i huset med bombhundar. Det var som en film, overkligt och svårt att ta på allvar. Som ung och rebellisk drev vi med Säpo. Var så där lagom kaxiga mot de ”hemliga” som talade om hur vi skulle göra i vårt folkets hus... Åter så var detta, enligt oss, ett skådespel som inte hörde hemma i trygga Sverige. Vi talade om att det ingick i Säpos budgetäskanden.
Så gick åren och en och annan trälår för ministrar svischade förbi på löpsedlarna. Men så kommer år 2010 och allt samlas på en enda gång. Det är spioner från vår ”vän” i väst. Diplomater som talar nedsättande om våra företrädare i ”hemliga” skvallerdokument. En medvetenhet om att Sverige faktiskt är en dela världen uppenbarar sig. Så kommer kulmen igår med självmordsbombare. Det är fortfarande en nation som inte riktigt vet hur vi ska ta till detta. Vi vet inte med säkerhet vad som ligger bakom om det är en ensam galning eller om det är något mer. Men metoden skrämmer. Det är en klar signal att vi inte längre går säkra i vår egna huvudstad.
Så i den förnyelse process som måste till inom socialdemokratin ska vi ha detta. Detta är en tydlig bild av ett land, en värld i förändring. En öppenhet som har ett pris. Vi kan inte sluta utan bör gå på en mer öppen väg. En samverkan, internationellt, kring de orsaker till i våra ögon vansinnesdåd. Vi väntar nu på vad som är bakgrunden till just detta dåd.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, självmordsbombare, världen, Olof Palme,
