 |
| Inga av dessa var på dagens Auktion! |
Den småländska bondauktionen är en marknad som lever på sina egna regler. Där finns slagavgift som i den stora världen skulle kallas ”Tobinskatt”. En slant på varje affär och ingen knusslar eller flyttar till en annan auktion. Det bara är så. På denna typ av marknad samlas alla typer av handlare och hangaround. Det är de som hänger i hasorna på de professionella antikhandlarna. Ofta andra handens handlare. Hoppas kunna lura en turist på kopparbunken inropat för någon hundring.
Men auktionen är också lika mycket en tillställning som ger chansen i en sömnig håla att få syre. Plötsligt så ramlar grannbyn in och de kan till och med komma folk från grannkommunen. Att bara sitta där se på dessa konstiga främlingar med sina fasoner. Tro att de ska göra affärer på gamla Gretas dödsbo. Idag såg jag kvinnan som ville likna en blek kopia av en Hollywood-fru. Allt komplett med för mycket smink, glitter och en liten vovve i famnen. En märklig syn på en småländsk auktion men ändå så fanns den där. Ett samhälle i miniatyr där man snabbt kunde se den sociala strukturen och Hollywood-frun var out... Maten är en klassiker, Bullens Pilsnerkorv...
Auktionsutroparen som ständigt mellan klubbslagen fick tysta den skvallerhungrande publiken som mest ropade på gamla kvaster och krukor för att kunna med att vara på plats. Allt från grannens senaste projekt till var barn och barnbarn fanns i byn eller ibland utanför kommunen. Man kan märka att det här inte är lika imponerande att ha ett barn eller barnbarn i New York som på lantbruksskolan. På den småländska bondauktionen får vi en annan bild en bild av ett Sverige som håller samman med ändå är så slutet mot nytt. Samtidigt som det finns en glädje över att tysken köper de tomma husen och rustar dem samt räddar affären så måste man prata skit om honom. Det finns en dubbelhet gentemot det nya och främmande.
Men här finns småskaligheten de små initiativen som gör skillnad. Här finns solidariteten gentemot sina kamrater i omgivningen. Man ställer upp för man vet inte när det är ens tur att misslyckas med skörden eller att granbarkborren sabbar ens skog. Med små medel driver man och startar företag. Så långt som de går att komma från Maud Olofssons kärnkraftskramande. Här är det innovativa Sverige som inte finns i Svenskt näringslivs fyrfärgs-broschyrer. Här är ett annat Sverige och det är vårt Sverige.Jag lever i det och jag trivs i det. Det är lika viktigt som latte-förorterna. Sverige är mångkulturellt inom landets gränser med eller utan invandrare.
Det är ett härligt land vi lever i. Ett land som lever.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om landet, Sverige, landsbygden, Tobin-skatten, auktion,
