Partiledardebatten är över och jag kan konstatera att den
började piggt med rappa ordväxlingar. Det gjorde att jag blev kvar och inte
zappade över till Solsidan. Bilden som växer fram är att det är de tre rödgröna
partiernas budgetar som är utgångsläget för debatten och att regeringspartierna
blir opponenter till detta. Det är en märklig situation när det borde vara
tvärtom. Dock kunde jag inte ge betyg åt Fredrik Reinfeldt då han medverkande för lite för att kunna bedömas...
Men åter så framkommer den tydliga skillnaden i svensk
politik som jag skrev om för ett par dagar sedan ” Här ligger en tydlig skiljelinje
gentemot regeringens satsningar som bygger på att göra arbetskraften så billig
som möjlig gentemot den socialdemokratisk linje som bygger på att göra den mest
kompetente arbetskraften” Här halkar de borgerliga ledarna på retoriken då de
hävdar att vi lyfter kompetens med sänkta skatter och sämre ersättningar.
Gillar hur Stefan Löfven punkterar debatten kring
invandringen med orden vi ska inte ha vi och dom utan bara vi. Det är tydligt
och de andra stämmer in och Stefan Löfven växer på de flesta punkter in som en
tydlig ledare medan Fredrik Reinfeldt inte finns i debatten. Det hade varit
klädsamt att statsminister Fredrik Reinfeldt hade markerat invandrafrågan.
När det gäller sjukförsäkringen är det åter
Socialdemokraternas förslag som är det som diskuteras och Stefan Löfven tar ett
tydligt individperspektiv gentemot Alliansledarnas ickesvar och mumlande om att
Socialdemokraterna vill tillbaka till tiden innan 2006…
Skolan är också en tudelare i debatten och jag gillar att
det blir tydligt. Det gör att väljarna kan se vad som skiljer åt. Men var
ligger skillnaden? Jo det handlar om en syn och tro på den enskilda individens möjligheter
att växa som individ. Alliansen har en syn på att de är skolande av
arbetskraft. Medan Socialdemokraterna ser på hur vi skolar individer som kan
möte livet, arbete och familj. Ett bredare anslag som jag tror gynnar nationen.
Enkelt så handlar det om att vi ska
klara framtiden så måste vi ge alla möjligheter till kompetenslyft.
När det så kommer till vinstfrågan är det en fråga som inget parti klarar att reda ut. Möjligen Jonas Sjöstedt som driver flitigt vinstförbudet. Men de andra partierna ser hur svår balansen mellan att kunna välja utförare och strypa vinster inte är så enkelt. Stefan Löfven lyfter fram frågor som måste sökas svar på och lovar återkomma till höst. Måste då hösten inte övergå i vinter innan svaret kommer då de hindrar den övriga politiska samtalet om den framtida socialdemokratiska politiken.
Bilden är att Fredrik Reinfeldt försöker fara under radarn
hela kvällen och enbart svarar på direkta frågor från debattledarna. Svaren är
av icke karaktär i en form som han stod över de andra partiledarna. Taktiken är
att de tre små ska ta för sig och se till att man inte behöver diskutera sina
egna idéer utan hela tiden ifrågasätta de tre oppositionspartierna.
Betyg
Fredrik Reinfeldt: Kan inte betygsättas då han spelat för
kort tid för att kunna bedömas.
Stefan Löfven: Var kvällens statminister och svarade konkret
och tydligt. Jagade aktivt. Kritken som kommit var hans leende som uppfattades
som hånleende. Möjligen ett tecken att ta med
Jan Björklund: Dundrar på som alltid och ja, vad ska man
säga majorens ränder går aldrig ur
Annie Lööf: Slogs för sin överlevnad men frågan är om någon
kommer komma ihåg vad hon sa ikväll. Tyvärr så är hon väldigt blek i dessa
sammanhang.
Göran Hägglund: var nog den som tog mest plats av Alliansens
partiledare, men om det var till skada eller nytta är svårt att säga.
Åsa Romson: Gör ett stabilt och sakligt intryck och särskilt
när det kommer till klimatfrågan.
Jonas Sjöstedt: Håller jämfört med förra debatten en lägre
profil utifrån aggressivitet. Det känns mer trovärdigt som debatt och gör att
det totalt blir en bättre klimat i studion som gynnar helheten.
Jimmy Åkesson: Tar en tydlig ställning på den borgerliga
sidan och håller en hyfsad ton som säkert ger honom poäng i flera grupper.
Slutomdöme: Det var en spänstig debatt som förvånade mig. Den var kvick lyssnade och kände som det kom framåt. Men bilden som vi kommer bära med oss är hur tyst moderatledaren var. Om det är taktiken för att rädda Centern och Kristdemokraterna kvar i riksdagen vet jag inte och om så var fallet så tror jag inte på det.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby
