20091215

En svensk politisk epok är över.


Nu är det avgjort. Centern som jag kände den finns inte längre. Centerpartiet som var det sammanfogande kittet i svensk politik. Brobyggaren mellan höger och vänster finns inte mer. En svensk politisk epok är över.

Idag på Newsmill skriver Centerns partisekreterare Anders Flanking att Centerpartiet kör i alliansens omkörningsfil. Det är bara att beklaga. Om Han hade varit lite vaken bakom ratten så hade han sett att den vägen i dagsläget bara leder mot ett stup. På SvD vill man ha ut Reinfeldt. Innebär det att nu är racet igång. Även DN menar att det är tid Fredrik Reinfeldt. Ingen talar om vice statsministern Maud Olofsson.

Ska vi gå vidare och se vad som Centern kör på i omkörningsfilen
Ser vi på arbetsmarknadspolitiken så är det samma gamla högerspår
Vi har konkreta åtgärder för att skapa fler jobb för unga. Centerpartiet är idag det  parti som på allvar vågar tala klarspråk om problemen med de höga ingångslönerna och den stela arbetsrätten.  

Vi kräver att unga ska få rätt att teckna ingångsavtal med lägre lön. Förslaget om avstampsjobb handlar om att sänka tröskeln så att fler kan få in en fot på arbetsmarknaden. 
Därtill har vi svart på vitt i våra stämmobeslut att turordningsreglerna i Las ska bort. I ett första steg ska minst tio personer undantas.  
Här finns alla förslag som väljarna tar avstånd ifrån. Åter är man ute efter att göra den enskilde otrygg. Inte växer ett samhälle av att otryggheten ökar. Här går en politisk skiljelinje i Svensk politik.

Vidare tar man krafttag mot den politiska klåfingrigheten...
Vi tar strid mot politisk klåfingrighet i frågor som föräldraförsäkringen och gårdsförsäljning av vin. Vår övertygelse är att människor kan, vill och mår bra av att få bestämma och ta större ansvar själva
Och sedan... Eller är det bara på dessa punkter som vi politiker är klåfingriga...
Sedan kommer en rysning


Vi utmanar Socialdemokraterna i frågor om frihet och företagsamhet. Vi utmanar Miljöpartiet genom att markera skillnaden mellan oss gröna liberaler och Miljöpartiets gröna konservatism.
Jaha och hur? Är det med utbyggd kärnkraft? Ett tydligt företagsledande när det gäller vattenfall? En tydlig företagarvänligpolitik gentemot fordonsindustrin med underleverantörer? Svensk uranbrytning?

Sammantaget så var denna artikel i Newsmill endast en uppräkning av nyliberala profetior... Kan politiken gå hem runt Stureplan och i Timbrobunkern. I mitt Vimmerby tror jag inte centerpartisterna och dess sympatisörer känner sig hemma.

Andra om
Johan Westerholm som ledde mig på spåret och Peter Andersson som känner rysningar. Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern en samling med politiska bloggar

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

4 kommentarer:

  1. Jämlikhetsfrågan
    Vi är på väg in i ett ideologiskifte. Som under 60-talet då jämlikhetsfrågan blev en av de stora frågorna. Alva Myrdal gjorde en banbrytande insats. Såg jämlikheten som ett övermål. Hon analyserade 12 områden där nyckelord var utjämning,inkomstöverföringar,samma möjligheter och solidaritet i Sverige och världen. Dagens ungdom ser jämlikhet och rättvisa som viktiga grundvärderingar i mänskligt umgänge. 80-talsuppfattningen Sköt dig själv och skippa dom andra är inte inne
    Anmäl inläggetSvara på inlägget

    SvaraRadera
  2. Det är bara att hålla med Tord.

    SvaraRadera
  3. Är det Åsa-Nissemarxisternas epok som är över? Eller Olof Johanssons?

    Ingen av perioderna var något att hänga i julgranen än för de som såg mittenplacering som ett självändamål.

    SvaraRadera
  4. Anonym då må kalla dem för vad som helst men jag menar de centerpartister som var emot kärnkraften som tog ansvar för sveriges ekonomi under 90-talet. De som tillsammans med oss socialdemokrater löst många problem ute i kommuner och landsting

    SvaraRadera