Jag har skrivit det förr och gör det igen. Sociala medier kan ses som en digitalt torgmöte och inget annat. Har man tur är det smockat på torget och en härlig respons. En annan dag regnar det eller det är fotbolls final och ingen lyssnar.
Vill tro att många av oss som finns här gör en för stor sak av detta media. Visst finns möjligheter men det kan aldrig slå det personliga mötet. Min blogg är den ventil som jag använder för att pysa åt det ena eller andra hållet.
Men sedan tillbaka till det där regniga torget. Om det så bara är en person som står där under sitt paraply, pratande i mobilen med vänner och hon/han rapporterar vad jag sagt så är mitt budkap fördubblat. Råkar det dessutom vara stans skvallerkärring/ledarskirbent så får många del av mitt budskap.
Sedan ska man inte glömma att jag lär mig av de som kommenterar på min blogg så mitt liv på sociala medier blir en del av min folkbildning.
Media: SvD, SvD2, SvD3.
Bloggat: Peter A och Johan W och Johan U och Kent och Tokmoderaten och Emma, opassande skriver alla kring detta.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sociala medier, Bloggar, val 2010,
