20111027

Socialdemokratin: Vad vill de lojala?

Kanalen kan behövas rensas,
så vi kommer fram till framtiden
När den lilla Staden såg in i framtiden så var det en bild som den inte kände igen. Plötsligt så var gårdagen så långt borta och framtiden så hotande nära. Men om ma vred lite på huvudet lutande det lite åt höger och vänster så kunde man, om man ville, se hur en ny värld öppnade sig. En värld full av möjligheter och få hot, men glömde man se åt både höger och vänster så fanns bara hot och inga möjligheter...

        Den lilla staden kan också vara socialdemokraterna. Det finns en tendens att med näsan i vädret, blind med minnen från fornstora dagar kliva rakt fram utan att se om vägen finns kvar eller om den gjorts om. Den nyfikenhet som var grunden för partiet en nyfikenhet kring hur vi skulle finna lösningar på de som hade det svårast i samhället samtidigt som vi kunde skönja en utveckling mot nya tider. Socialdemokratin var i sin begynnelse radikal och ville framåt gentemot de konservativa som såg kungen och gårdagen som lösningar. 

       Men för vart år som gick och makten vi bar så stagnerade vi i vårt radikala sinnelag och det konservativa tog över. Det fanns en rädsla att förändra det som vi byggt upp. Små justeringar var ok, men inte mer. Men som vi alla vet så går det att justera till en gräns. Sedan blir justeringarna försämringar. Vi är där nu. Det är dags att börja bygga nytt. 

       Men hur ska vi göra detta bygge. finns det delar som fortfarande kan vara kvar. Är stommen intakt eller är den också angripen. Är stommen av den kalibern att den kan byggas vidare på. Men för att veta det så måste vi veta vad vi vill bygga. Till det behövs en omvärldsanalys, rådfrågande och kontaktknytande. För en sak vet vi nätverk finns och ger oss möjligheter att inhämta kunskap och erfarenheter. Vi behöver inte skapa hjulet utan bara ta det till oss och möjligt finna morgondagens hjul. Den välfärdsmodell som vi har var vårt hjul, men den är redan uppfunnen och justerad till gränsen att det krackelerar...

      Jag har tidigare skrivit att Socialdemokratins ideologi är gällande men hur vi omsätter den i praktisk politik  är svårare. Den risk som jag nu ser är att vi känner oss hotade och sluter oss. De som vill prata om nytt, tystas, eller känner sig tystade och en rättning i leden. Me jag vill inte se ett led. Jag vill se en rad med ansikten som talar i mun på varandra överträffande varandra med alla idéer om hur vi bygger morgondagens samhälle. vi ska öppna upp. Vi ska under en tid använda våra öron och låta munnen vila lite. Vi ska begripa att kunskapen finns på nya ställen och med nya individer. De gamla kanalerna räcker inte och ibland så kan de också vara igenkorkade. Ibland kan man rensa kanalerna och det klarnar medan ibland så är det dags att överge.

       Samtidigt som jag skriver detta så kommer attacken från de som tror att all förändring är lika med högersväng. De som vill finna nya vägar försöker finna de med en ny linje som inte är beroende höger-vänster utan att se framåt. Jag har inte allt klart för mig utan är själv i en insamlingsfas med båda öronen öppna och synen o behåll. För en sak är säker. Vi har förlorat två val och sedan tidigare tappat initiativet i den svenska debatten. Något står inte rätt till och di gamla ledarna som det ofta hänvisas till hade inte sökt lösnignen bakåt. Som ett exempel var jag på en konferens idag på Astrid Lindgrens Näs där en slutsats var att om Astrid Lindgren levat idag så hade hon både bloggat och twittrat, ty hon var nyfiken på det nya.

Det nya kan vara hotande och så såg jag det en gång, 
men så upptäckte jag att om man vänder på det,
 så blir det spännande och utmanande..

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,