Den kalla politiska frågan... Regionfrågan... [UPPDATERAT]

Lämna eller förstora boxen?

Regionfrågan en icke fråga i mitt huvud. Hur jag än tar i så klarar jag inte upparbeta en sprutande energi i frågan. Är det så enkelt att regioner är gårdagen (i alla fall parlamentariskt?) Men frågan är hur landet ligger 2019? Idag så har vi beslut som inte bygge på framtiden utan på det politiskt gångbara.

         När jag ska handla så inte bryr jag mig om statens och regionens gränser utan åker dit där mitt utbud finns. När min son blir allvarligt sjuk så söker jag inte till Västerviks sjukhus eller Linköpings universitets sjukhus utan till de främsta i landet eller världen. När min son ska läsa så är inte regionen i fokus utan var de bästa utbildningarna går att få, både när det gäller gymnasium och än mer när man kommer till högre utbildning. När Vimmerbyborna ska ut och resa så byts fokus från Arlanda och blicken förs allt mer mot Kastrup som ”vår” flygplats. För Vimmerbys del så är det av vikt att förbindelserna mot Köpenhamn förbättras och då är det varken Östergötland eller Skåne prio utan Jönköping och snabbheten till Nässjö för vidare transport.

         Frågan hade varit intressant om det varit till valet 2014 och vi då hade en aning om var skåpet skulle stå. För mig så har det sakta vuxit fram en bild av att frågan mer eller mindre är död utifrån tidsaspekten och att det är en fråga som inte kommer underifrån. Folket på gatan kommer likt mig att fortsätta studera där det är bäst, söka den bästa vården och shoppa där de finner sina varor.

        Om jag nu helt lämnar den politiskt korrekta banan så anser jag att staten måste sätta ner foten i och samorganisera sig. Därefter så är det upp till landsting och regioner att finna former för att arbetet ska fungera.

        Så det intresse som jag kan se i en regionförstoring är mer samlade resurser och kring sjukvården, men där finns idag redan ett fungerande arbete. Vidare så är det att få mer muskler vid dragkampen om medel till infrastruktur och där är det ett demokratiskt systemfel utifrån att högljudda regionpolitiker får vad de vill ha och de faktiska behoven hamnar i bakvattnet.

        Här har staten ett ansvar som man inte tagit utan på det sättet tvingat regionerna att driva frågorna och med det så har behovsanalys kommit i bakvattnet och kommunens starke man har segrat.

        Men jag kommer ställa bakom beslutet idag och den protokollsanteckning som kommer lämnas av socialdemokratiska ledamöter från norra delen av Kalmar län. Mycket för att bara få frågan från den dagsaktuella agendan så vi kan ägna oss åt de frågor som ligger medborgarna närmare. Det handlar om den säkra sjukvården, den köfria vården, den nära vården. Det handlar om att våra unga får lämna skolan med de kunskaper som de behöver för att ta sig vidare mot vuxenlivet och så handlar det om jobben. Vi kan inte ens vänta till årsskiftet utan fokuset måste gälla från nu och framåt. 

         När 2019 närmar sig så kommer dagens beslut inte vara så giltigt om jag ska sia i kulan. Världen, Europas och Sveriges utveckling kommer peka åt andra behov och frågan är om ens en sydsvensk region är tillräcklig. Jag är inte säker på det. Bilden är att man i frågan har förhållit sig till dagens organisation och bara förstorat den och inte tagit spänst i någon form av framtidsanalys som lyfte perspektivet gentemot dagen. Så slutsatsen är att vi idag fattar ett beslut som vi inte riktigt kommer tro på men den politiska agendan tillät inget annat. Den politiska vardagen gjorde sig påmind denna dag på Guldfågeln arena.

[UPPDATERAT]

Här lyssnar jag och Tobias Sandblad SR Kalmar tar bilden.

         Under debattens gång lyfter Christer Jonsson frågan om beslutsgångarna är förenliga med medborgarnas behov och det är en bra ingång som jag inte tycker har lyfts ordentligt. Vill nog hävda att han berör vid kärnfrågan men idag inte kan lämna svaret hur det blir optimalt. Det är ingen skuld på honom utan jag har inte heller svaret. Men om vi med den ingången går in i arbetet så blir det ett annat fokus som jag känner kan leda oss framåt på ett mycket tydligare sätt. För visst finns det ett storebroperspektiv på frågan och det är inte optimalt utan vår roll som förtroendevalda måste vara att sätta den enskilde individen i centrum. Lätt att skriva men desto svårare att leva upp till.

[UPPDATERAT 2]
Nu har beslutet fallit och en öppning mot norr, väster och söder är öppnad. Jag valde att säga ja för att kunna vara med och aktivt kunna påverka Kalmar läns och Vimmerbys utveckling. Att säga nej utan veta vad man säger nej till är inte annat än feg tycker jag. Som politiker måste man ibland våga ta besluten som inte alltid är de optimala. När vi kommer fram till 2016 så är det frågan ska dömas av och idag så var det en resa som började. Jag kommer vara med och en del andra valde att stå kvar på perrongen i väntan på att ettnytt tåg kanske kommer även om det inte finns någon mer avgång i tidtabellen. Jag kommer nu försöka ta mig fram i tåget så att jag kan vara med och påverka vilka spår som vi ska växla in på.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Regering, regionfrågan, kalmar län, Socialdemokraterna,