 |
| Även kungen verkar nöjd. Denna förbannelse över riket gör att vi vänder sida i boken... |
Plats nummer 14 blev det. Christer Björkman var nöjd, Robin var nöjda och i studion direkt efter finalen fanns en avmättad nöjdhet. Kanske berodde det på att Petra Mede lyckades med det som få presentatörer av Eurovision klarar av att kunna leda, roa och styra en föreställning. Vi minns alla hur vi hånade förra årets från Azerbaijan men ack så nära det var att vi fått upprepa det ett år till. Danskarna räddade oss från ännu en resa till de östligaste breddgraderna av tävlingen. Men nöjdhet vinner inga tävlingar och igår så såg vi det. Likt klassiskt svenskt deltagande i friidrott. Är glad om vi når final... Så vinner man inga fina priser. Då går man kanske som bäst till final. Hade varit nöjd om Robin andats lite bitterhet när han äntrade studion direkt efter tävlingen och svurit lite åt att man inte kom högre i listan. Kanske det varit ok med lite efterklokhet ett par dagar efter men inte tio minuter efter att tävlingen är slut. För vi vet att låten inte höll.
Men går vi vidare på nöjdheten så kan vi notera att Kristdemokraterna gör sin sämsta mätning och hamnar under tre procent i SvD/Sifos undersöking. Om man då tar fram nöjdheten så finns de där också. Med en dåres envishet så intalar kristdemokraterna sig själva och omgivningen att de har den rätta politiken och finner sig själv nöjda. Lyssnar man på dem så kan man tro att de har närmare trettio procent än de faktiska 2,7 procent som dagens mätning visar på. De kommer inte vinna val, de kommer knappt in i riksdagen igen. Om de kommer in är det på grund av konservativa moderater som tröttnat på Anders Borg och Fredrik Reinfeldts nöjdhet i ett vilset mittenträsk...
Läser sedan en rubrik i Aftonbladet som får mig att gilla. Det handlar om hockeyn och Wennerholm som gratulerar Schweiz till silvret. Där finns den där kaxigheten som jag vill se mer av. Det är bara toppen som räknas. Där finns ingen nöjdhet med att kommit till final. Det är vinna som gäller och inget annat finns. För det är inte fult att vinna en tävling. Det gör en inte till en sämre människa. Ett litet om bara. Det beror på hur man vinner. Man ska vinna för att man är bäst och man kan fortfarande vara ödmjuk mot den sämre motståndaren.
Personligen så bryr jag mig inte så mycket av vad som sker i schlager- eller hockeyvärlden utan mer intresserad av den politiska. Här är en seger i valet 2014 så mycket viktigare. Så mycket mer står på spel. Vinnare kommer de parti som kan visa på minst nöjdhet att vara. Risken är att en vinnare kan heta Sverigedemokraterna ty där finns inte mycket nöjdhet. Mitt eget parti, socialdemokraterna, känns allt för nöjda så fort opinionen går upp med minsta marginal och man lutar sig tillbaka och bara är så nöjd...
Nöjdhetens förbannelse
Media mm: Ab, Ab2, Ab3, SvD, SvD2, SvD3, DN, DN2, DN3, SVT, SVT2, GP, Exp, Exp2.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, schlager, hockey, Socialdemokraterna, moderaterna, Kristdemokrater,
