Ett bidragsparti med utgång från spisen.

Kvinnan på bilden har inget med KD att göra

Måste erkänna att Expressen har en vass ledare idag kring Kristdemokraterna. Socialdemokraterna har fått backa som bidragsparti till förmån för Kristdemokraterna. Ett bidragsparti med utgång från spisen. 

       Det är känt sedan tidigare att kristdemokraterna inte har något till övers för barnomsorgen i Sverige. Med begrepp som valfrihet försöker de dölja de faktum att de är ett kristet konservativt parti som anser att kvinnans plats är mellan spisen och tvättmaskinen. Jag kommer få en massa påhopp om att det handlar om valfrihet men ingen tror på det själv. Jag har tidigare skrivet om dragkampen inom Kristdemokraterna. en dragkamp mellan kristna demokrater och den konservativa kristna högern. Det ser ut som den senare kommer gå vinnande ur striden och den politik som gjort att de nått framgångar är finito och drömmar om ledande som sina systerpartier runt om i världen bara blir en önskan. Den öppning som de hade att gå på har effektivt stängts till av Moderaterna.

      Noterar att småpartierna i Alliansen nu kämpar med näbbar och klor för att hålla sig över fyra procent. Men att ingen utmanar moderaterna är märkligt. Anledningarna kan jag se som om de redan givit upp den arenan som verkar vara vinstgivande. Ett annat scenario är att de inte orkar ge sig på moderaterna. Att de redan kastat in handduken. Eller är de så att de inte längre tror på den politiken utan rensat undan de som vill se uppgörelser i mitten av det politiska landskapet. Även om moderaterna tappar marginellt så äger de den politiska borgerligheten.  Som avslutning gör det mig inget om dagens kristdemokrater åker ur riksdagen efter valet 2014. Med de högerkristna värderingar som allt mer verkar vinna mark inom partiet anser jag att de inte har något att tillföra. De söker en svunnen tid då kvinnans plats var hemmets vrå. En tid då kvinnan som individ inte sågs.

Media: SvD, SvD2, Ab, Ab2,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Kristdemokrater, politik, Vårdnadsbidrag, bidrag,

Palme tände en eld hos tonåringen som brinner än idag

Så vaknade tonåringen i pojkrummet. Från köket hördes radion. Det lät som en tragisk eller ironisk pjäs. Det var svårt att få grepp om det. Samtidigt var TV:n igång. Så brukade det inte vara när tonåringen vaknade på helgen. Nåt stämde inte men vad?

          Han klev upp och kom ut i köket där fadern stod med tårar i ögonen. På Tv:n visade de bilder och reportrar berättade att Statsministern var skjuten och nu inte längre fanns hos oss. Men han hade alltid varit där. När tonåringen föddes blev Olof Palme partiledare och statsminister. Så under hela uppväxten i det socialdemokratiska hemmet i den södra förorten till huvudstaden pratades det politik och Palme var ledaren. Även om fadern slutade sitt aktiva liv när pojken föddes så var politiken alltid närvarande. Inte en debatt på TV missades. Efter en trasslig ungdomsperiod så pojken som 15-åring med i SSU och det var i valrörelsen 1985. Han blev aktiv efter valet då privata dumheter gjorde att hans gamla umgänge hotade honom med kniv och stryk. SSU var då hoppet för honom. Men så kom den där morgonen i februari. Den där morgonen som ändrade ett land.

       Det tog inte många timmar innan han var på mordplatsen och den samling av folk. Under dagen rörde han sig mellan SSU-lokalen och de olika minnesplatserna på stan. Tonåringen kände där en blandat känsla. Dels var det sorg över att förlorat en ledare. Mycket av sorgen var av kollektiv natur samt att han var lättrörd, så även idag. Men så fanns det en glädje ett hopp som tändes. Det var just det kollektiva. Sammanhållningen som visade sig. Gammal som ung, rik som fattig, svensk som invandrare alla var vi ett folk. Vi stöttade, kramade tröstade varandra. Han förstod att det var här som det fanns ett hopp om mänskligheten och hur kunde man lyckas få detta att även fungera i vardagen. Här tog en politisk karriär fart utifrån denna tanke. Han visste inte det då, men idag kan han se tillbaka och förstå vart det började.

        Bilden av Olof Palme är splittrad och så må vara. Det visar på att han väckte känslor och gör så än idag. För mig så var en bild som jag burit med mig att våga trotsa och gå sin egen väg. Det kanske inte alltid är så jag lever men med ålder och erfarenhet så känner jag att jag vågar slita mig loss från de invanda vägar som vi alla ska passera. En annan sida som var tydlig för mig var det starka ideologiska i hans resonemang. Detta trots var han kom ifrån. Här tror jag vi finner ett par av den kärnor som gör att Socialdemokraterna förlorat två val, Eller om vi ska vara tydliga, förlorat att vara berättaren. Procenten har fått för stort utrymme i vår berättelse.


Media: Ab, Ab2, Ab3, DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Ex. Ex2, GP,
Bloggat: Johan Westerholm och Tokmoderaten och Peter Johansson på ämnet
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Olof Palme, Socialdemokraterna, Statsministern,

Förnyelse, en krönika om veckan som gått

Jag fortsätter mina krönikor kring veckan som gått. Ledordet i denna veckans krönika är förnyelse. Ett ord som politiskt fått en innebörd som gör det kört att använda i många sammanhang.

        Förnyelse finns inte på Wikipedia. Vet inte hur jag ska tolka det. En del kan vara att det är svårt att finna en definition som vi kan enas kring. För mig är förnyelse ett spännande ord som för mina tankar till att gå vidare utvecklas. Att en organisation, samhälle behöver förnyelse är enligt mig en tro på framtiden och överlevnad. Motsvarigheten till förnyelse blir enligt mig stiltje och då kommer man ingen vart och sakta så tynar man bort.

          Socialdemokraterna är just nu inne i en dubbel förnyelseprocess. Dels den organisatoriska delen men också den politiska. För en del är ett skrämmande att vara delaktiga i en sådan process medan andra har det som sin livsluft. Jag tillhört den senare delen. Jag blir orolig om jag hamnar i stiltje. Men ordet förnyelse har i många politiska och fackliga sammanhang en betydelse som innebär liberalisering och avreglering. Med en dåres envishet så är alla tyckare ense, dock inte jag, om att förnyelse innebär en högersväng. Detta har hos många blivit en sanning som förstör utvecklingen för den svenska socialdemokratin. Det blir en osund motsatsförhållande som leder till fraktioner. Vi kan se tydligt de splittringar som var inom SSU och som jag ser kan vara på väg mot partiet. En utveckling som bara den svenska högern vinner på. Vi måste finna den sunda motsatsförhållandet som föder nya idéer.

      Men frågan är vem som äger socialdemokraternas förnyelsedebatt. Är de vi medlemmar eller media eller strateger bortom allt inflytande från medlemmarna. Vem är det som sätter dagordningen och lyfter vilka frågor som ska diskuteras och var. Kan vi få ett öppet samtal där vi bryter idéer öppet utan att misstänkliggöra varandra och snabbt sätta etiketter på varandra. Jag känner en oro men vill så mycket.

       Kan inte heller låta bli att skriva ett par rader om det förnyelse arbete som pågår i norra Afrika och delar av mellanöstern. En förnyelse som andas demokrati men vägen är skör och vi vet hur det gick i många afrikanska länder efter att kolonialmakterna lämnade. Ledare med demokratin i sinnet men utgången av förnyelsen blev en annan. Här kommer det behövas stöttning och tålamod över tid. Vi vet att demokrati är jobbigt och är man inte van finns risken att ta den snabba genvägen i tron att det är en lösning. Samma fel som tidigare nya demokratier som gått fel gjort. Men jag hoppas på att folket i norra Afrika och mellanöstern ska klara uppdraget likt vi svenska socialdemokrater ska klara vårt. För förnyelse kan göra ont men vi kan inte komma undan det.

Media: SvD, SvD2, SvD3, DN, DN2, DN3, Ab, Ab2, Ex, Nyhetskanalen, Politikerbloggen.
Bloggat: Peter Johansson på ämnet. Hälsar Kent Persson tillbaka i krönikergänget
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om krönika, betraktelse, politik, kriskommission, öppna kriskommissionen, Socialdemokraterna,

När råttorna lämnar skeppet och ny ledning

Just nu finns inte Centern och Kristdemokraterna i riksdagen. De är båda under fyra procent men inte gör det mig på bättre humör. Släkten börjar röra på sig och en ny dag gör sig påmind. Tidningarna skriver om att råttorna lämnar skeppet. Det går inte bra för mitt parti även om siffrorna säger nått annat...

         Tjänstemännen lämnar nu skeppet kan man läsa i media. Det är inte bra och orsakerna är säkert flera. Visst kan det vara bra att slänga ut de gamla. Men är de rätt personer som lämnar och vilka blir kvar? Många gånger så är det de eftertraktade som sticker medan de mediokra blir kvar. Det är inte konstigt men det är inte bra. Det kommer ta tid att bygga en ny besättning som lär sig manövrera det socialdemokratiska skeppet. Ett skepp som ligger i docka med stora förväntningar kring hur den ska se ut när den i slutet på mars åter, om det går enligt planerna, ska segla ut och börja jaga. Men jag känner mig inte helt säker på utvecklingen. Det känns som om de finns de i laget som hellre sätter hela rasket på spel för att klara sin egen livhanke.

       Men om jag ska vara lite konstruktiv , mellan ropen från släkten om vad vi har för bröd,  så spinner jag vidare på det spår som Peter Johansson lyft fram. Jag har i  ett tidigare inlägg skruvat lite på frågan kring hur partiet ska ledas "Men jag kommer ställa krav på partiet. Jag kommer inte acceptera en styrelse som har tonvikten på att företräda olika grupperingar och intressen utan jag vill ha en styrelse som är liten och som arbetar intensivt med att få tillbaka socialdemokraterna som den ledande politiska kraften i Sverige. Jag kommer vilja dela ledarskapet med en större vikt på partisekreterare som inte ska sitta i riksdagen då partiet behöver en partisekreterare på heltid som jämte mig tar tar i förnyelsen av organisationen. Vidare så skulle riksdagsgruppens ledare få ett större inflytande då jag inte kunde under de första åren företräda partiet i riksdagen. Men generellt så skulle ledamöter få ett större ansvar att ta hand om olika politiker områden. Jag kommer bredda antalet som syns kring olika frågor. Vi ska visa bredden som partiet har. Jag kommer ställa krav på att få frihet att vara en ledare som har mandat att förnya partiet på flera områden." Det visar att Peter Johansson och jag har liknande tankebanor. Jag gillar modellen med att 26-manna blir ett synligt som ett bollplank. Vi vet att de två 26-manna lagen (1:a ombudsmännen och distriktsordföringarna) idag har en stor makt.

     Dags för lite sen frukost innan släkten tömt kylskåpet på alla godsaker. Skidturen i går gör att mina ben inte riktigt uppför sig som jag hoppats. Men blir det inte värre ska jag bara klaga så där lagom mycket...


Media: Ab, SvD, SvD2, Ex, Ex2, Ex3, DN, SVT.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, öppna kriskommissionen, kriskommission, Socialdemokraterna, ideologi

Mitt utförsåk kan gå bra men hur går Socialdemokraternas?

Det är inte jag eller partiet.

Innan  jag ska slänga mig ut i slalom backen. En resa som jag inte gjort sedan jag var tonåring vilket innebär att armar och ben är i fara, men vad gör man inte för släkt och barn... Så följer jag upp Peter Johansson och Johan Westerholm i sina postningar kring DE val eller rättare sagt DET val som ska göras.

          Åter så kommer dessa bombastiska listor med kandidater som vi vet antingen inte är tillfrågade eller en soppa av" alla ska med". Grunden för de problem som det Socialdemokratiska partiet står inför ligger i två delar. Dels att vi inte förlorat två val i rad med ett så stort väljartapp och sedan har vi inte haft en kronprinsessa/prins. De senare blir allt tydligare när vi ser hur illa vi sköter den process som nu ska ge oss en ny ledare. Risken att det kommer bli fraktioner och splittringar är uppenbar och den enskilde medlemmen känner sig överkörd över att endast kunna påverka valet genom att rösta på de kandidater som tidningarna lyfter fram och har omröstningar om. Inte de som de vill utan de som media sätter på agendan. Sedan bakom kulisserna i skuggorna sprider herrarna sina listiga planer för att inte hylla sin kandidat utan att svartmåla de andra. Likt Karl Rove så kampanjas det å det fullaste.

      Frågan är vad som kan göras nu för att lyfta upp frågan och på något sätt rädda den heder som räddas kan. För det som är skillnad mot tidigare val är att processen har blivit öppen i den meningen att media genom bland annat denna sida får se hur det går till och förhoppningsvis visar fler hur det inte kan gå till när Sveriges största demokratiska parti väljer ledare.

      Vi vet att Kriskommissionen vill ha en mer öppen organisation jämfört med idag. Där finns tankar som partiet ska ta till sig, men jag känner en oro att det kommer skjutas in under mattan och försvinna med att någon trampar på mattan. Det som nu kan göras för att reda ut lite av den misstro som finns är att de som är nominerade offentliggör om de verkligen står till kongressens förfogande som partiledare tillika statsministerkandidat. Det andra är att De övriga i partistyrelsen ställer sina platser till förfogande så att vi medlemmar får bedöma vilka av dem som vi har fortsatt förtroende för. De tredje är att kongressen i mars ajournerar till hösten och under den tiden utreder hur ledarskapet i partiet ska se ut med en tanke om ett delat ledarskap. Ett ledarskaps utredningen som tar nya tag i frågan partiledare, partisekreterare, gruppledare och möjligen vice partiledare. Den ska också peka på va uppdragen ska innehålla och utifrån detta ska val ske i höst. Valet av partiledare kommer vara klar men de andra ska väljas och processen öppen med stora inslag av utfrågningar och aktiviteter för medlemmar som ger partiet trygghet. Parareellt med detta så ska program kommissionen verka med nyfikenhet och öppenhet som ledord. Ett arbete där medlemmar, sympatisörer men också utomstående från höger till vänster bjuds in.


       Nu tar jag på mig skydden för att bege mig ut i utförsbacken. Likt partiet kan det gå bra eller allt för långt utför. Antingen kommer jag hem som en segrare med nya erfarenheter och vänner eller så finner ni mig på närmsta sjukstuga för att konstatera att jag inte klarar uppdraget. Dagens resa vet jag inte vad den slutar men för det Socialdemokratiska arbetare partiet hoppas jag att det slutar bra.

Media: SVT, Ab, SvD, SvD2, Ex, Ex2, DN, DN2.
Bloggat: Rasmus Lenefors och Sandro Wennberg på temat
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, öppna kriskommissionen, kriskommission, Socialdemokraterna, ideologi

Spridda tankar om el och tomater...

Mycket som rör sig i mitt huvud nu kretsar kring vem eller vilka som ska leda mitt socialdemokraterna. Att jag inte kommer bli nominerad och inte ha stöd verkar klart. Troligen är en Stockholmare boende i Vimmerby med att för flinka fingrar och glapp käft inte användbar på den positionen.
 

       Men Socialdemokratin behöver inte bara ledare utan även en politik för ledaren att driva. Och omprövning är ordet på tungan som gäller i politiska sammanhang. Men vad innebär det för socialdemokraterna kring våra ord som solidaritet, frihet jämställdhet. Genom att vi också lägger till den gröna dimensionen. Kommer vi kunna behålla de behagliga liv som vi lever eller måste vi förändra oss och vårt leverne. Märk att jag inte använder ordet försämra för jag tror inte att det behöver bli sämre men annorlunda och för många en ökad livskvalitet.  Johan Westerholm har i ett par inlägg lyft frågan kring solidariteten med andra och då om vi är beredda att pröjsa  åttio kronor kilot för tomater. En relevant fråga utan ett glasklart svar. I en änden ett solklart nej. Men om de får så mycket för sina tomater innebär de att de kommer ha råd att köpa våra produkter och turista i vårt land. Med andra ord så kommer vi känna på deras utveckling likt dem själva. Med rätt spelat så blir det bara ett vinn vinn. Men under omställningsperioden kommer livet inte alltid vara så behagligt för vissa grupper och det betyder inte med automatik att de är de mest utsatta som får det jobbigt Den kan även vara grupper som vant sig med att landa, likt en katt, med fötterna ner. Men jag känner mig säker på att vi inte kommer kunna gå på som om vi var de enda på detta klot. Jag tänker då inte enbart kring klimatfrågan utan även kring de frågor som rör lönearbete och produktion. För vårt välstånd beroende av att några svälter och har det skralt.


       Med vårt leverne så är jag inte ense med de som skriker kring energipriset utan anser att priset kan höjas. Nu kommer jag få stora delar av betongsossarna och den fackliga grenen (oftast vävs dessa samman) på mig men jag hävdar att jag har rätt och de fel. Sverige är en fruktsamt slösaktigt på energi beroende på den tillgång och billiga pris som vi vant oss med. Om vi Bara tänker till på alla industrier som släpper ut energi rakt ut utan att ta tillvara på det. Om staten går fram med ett omställningsprogram som ger privatpersoner och företag möjligheterna att verkligen ställa om och ta tillvara på all den energi som slösas bort. Se till att det finns ekonomiska incitament till detta. Ja livet är inte enkelt och snart kommer släkten så nu släpper jag detta och har det bara bra...

Media: Ab, DN, E:24,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.  Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, solidaritet, energipolitik,

Är du tillfrågad lille vän?

Plötsligt så är listan på nominerade så lång och ska man tolka det som vi har horder av medlemmar som vill bli partiledare? Så måste vara fallet om vi ska tolka det som sker inom socialdemokraterna. För den gamla traditionen att man inte nominerar någon som inte är tillfrågad är väll inte möjligt...

         Till mitt morgonkaffe läser jag Vimmerbytidning och ser vilka kandidater som "mitt" distrikt har nominerat till partiledare för socialdemokratin. Bland de nominerade finns ordförande för distriktet Håkan Juholt som på frågan säger att han kommer ge valberedningen ett noga övervägt svar om han ställer upp. Vidare så finns Ulrika Mässing och Tomas Eneroth bland namnen. Med det gamla i ryggmärgen så är de enligt mig tillfrågade och sagt ja till nomineringen. Så från att inte ha någon finns en uppsjö. Två frågor ställer jag då mig.

         Den ena är att om de verkligen är tillfrågade då Anders Sundström, vd på Folksam, är nominerad men i ett mail till mig sagt nej. Karin Pettersson på Aftonbladet ville inte lyfta Ulrika Messing då hon inte stod till förfogande och inte var nominerad. Nu är hon nominerad och vi vet inte om hon sagt ja eller nej. Personligen är jag inte alls främmande för att ge henne mitt mandat. Ulrika Messing och Tomas Eneroth tillhör två av de som jag kan tänka mig som ledare för ett framtida socialdemokrati. Då har även jag visat var jag står i frågan.

           Den andra funderingen kring detta spel att hur man tänker från distrikten då man levererar in närmare ett fotbollslag till valberedningen. Jag gör ett par tolkningar av detta. Dels att det inte finns det solklara namnet att enas kring. Att den kravspecifikation är för flummig för att peka på en ledare i partiet utan att det blir en salig blandning. Den andra idéen som far fram genom mitt huvud så här på morgonkvisten är att det handlar om en klassisk helgardering för att efter valet gjorts på kongressen i mars kunna säga att man nominerat den som valdes. Med de hoppas distrikten på framtida fördelar i spelet om satsningar ute i landet.

         Slutsatserna blir maktspel som känns långt borta från folkrörelse tanken och medlemmarna ute i (S)-föreningarna. Ett spel på hög maktnivå. Jag tror inte att socialdemokraterna är det enda partiet som har en dåld process, med andra undertoner än att ta fram den som är mest lämpad att leda socialdemokraterna in i framtiden och sedermera leda landet som socialdemokratisk statsminister. Jag avslutar med att ställa frågan till de nominerade: Är ni tillfrågade? Om ja så är ni partiledarkandidater! Uppför er som de då och inte som snoriga ungar som springer omkring och bara larvar er. Det är tänkt att en av er ska leda landet, inte sandlådan.

Media: Ab, DN, SvD, SvD.
Bloggat: Peter Andersson och Peter Johansson på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, öppna kriskommissionen, kriskommission, Socialdemokraterna, ideologi

Men är inte kocken viktig?

Efter morgonens postning så samtalade jag med Johan Westerholm kring den och hans postning. En fråga som då kom upp var frågan kring den framtida ledaren för Socialdemokraterna kopplat till politiken. Det är de som menar att frågan inte är intressant utan att politiken fastställs av den stora massan och ledaren bara har att följa.

       Jag vill inte göra det så enkelt och väljer i dessa TV-kockars tider göra en parallell med köket som referens. Vi står i köket med en fantastisk hälleflundra och in kommer en kock som klarar att tillaga och bränna en fläskkotlett som duger till en tokig moderat från Sundbyberg, men inte resten av världen. Så det hjälper inte att vi har en uppsjö av ingredienser om inte kocken klarar av att laga e måltid som mättar folket och dessutom ger dem en upplevelse som de kan dela med sig av. Därav spelar det inte någon roll vilka ingredienser som vi lastar i i köket i all vår godo om inte kocken delar vår syn på hur de ska tillagas eller om han/hon ens känner till dem.

       Med det så kommer jag fortsätta att avkräva alla  som kandiderar hur de vill tillaga de socialdemokratiska grundingredienserna i form av vår ideologi och känner de till den? Hur ser rätten skolan ut och med följande rätt kring arbete. Kan de servera en smaskig frukost baserad på på våra idéer kring välfärden. Att köpa en kock som kam le i rutan men inte vet hur man knäcker ett ägg eller filear en fisk duger inte att leda mitt kök.

Media: Ab, AB2, Politikerkollen AB, DN, SvD, SvD, 
Bloggat: Martin Moberg på ämnet. Sandro Wennberg skrier på Makthavare om partiledarfrågan.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, öppna kriskommissionen, kriskommission, Socialdemokraterna, ideologi

Är Socialdemokratins tid ute?

Frågan och påståendet uppkommer med jämna mellanrum i kommentatorsfältet och frågan är relevant för inget är bestående för evigt bara för att finnas och leva på gamla meriter. Men jag anser att uppdraget finns kvar men verkligheten ser annorlunda ut och de gamla verktygen är av gårdagens modell. Kommer att ge lite exempel på att socialdemokratin är en rörelse för framtiden.

        Krisen i socialdemokratin och pratet om att det är gårdagens parti stämmer om vi inte gör något åt vår politik. Det stämmer att vi gick till val på en politik som hade bäring i gårdagen. En valrörelse som byggde på gårdagens meriter. Och ur det perspektivet så är socialdemokraterna gårdagens parti. Men jag säger inte att socialdemokratin som ide är gårdagen, tvärtom. De socialdemokratiska idéerna är lika moderna idag som i början på 1900-talet. Det som idag behöver skärpas är de verktyg vi använder och inte minst tron för socialdemokratins idéer. Hela världen tror på socialdemokratin antingen som ett hot eller som en möjliggörare men inte vi svenska socialdemokrater, vi har slutat tro.

         Anledningen till min tro på att socialdemokraterna är ett parti för 2000-talet är att uppdraget inte är utfört. Klyftorna finns kvar och har också förändrats. Vi har de ekonomiska klyftorna men också kunskapsklyftorna som blir än viktigare i de samhälle som vi är på väg in i. Ett samhällsbygge som än mer bygger på kunskap än ekonomiska resurser. Vi socialdemokrater såg på 90-talet detta och införde kunskapslyftet för att ge de som inte klarat gymnasiet nya möjligheter Vidare så gick vi vidare med kompetensstegen för att ge personalen inom äldreomsorgen mer kunskap inom sitt yrke. Vi har byggt ut högskolor och universitet i hela landet dock finns det kvar att göra. Allt med övertygelsen att alla ska ha rätt till kunskap. Inte bara fåtalet. Men vi vet också att genom detta så kommer Sverige som land klara att möta de framtida utmaningarna och konkurrensen från omvärlden. Våra politiska motståndare delar här inte vår syn utan vill att makten över kunskapen ska stanna hos fåtalet. De kommer inte att erkänna detta utan lugnt prata om en utsmetat kompetens som inte klarar konkurrenskraften gentemot omvärlden. Men vi är landet humlan som leder trots att vi gått fel väg gång på gång enligt liberala marknadsekonomer och högers tankesmedjor.

       Socialdemokratin för 2000-talet behöver som jag varit inne på i bland annat gårdagens postning se hur vi får med större delen av befolkningen och hur vi kan ge allt fler människor verktygen att kunna växa som individer. Med det så behöver vi också få en trygghetsförsäkring som är legitim och täcker stora delar av befolkningen. För den socialdemokratiska iden är att trygga människor vågar växa. Jag slutar här med att lätt konstatera att det finns en viktig roll för socialdemokraterna att spela i Svensk och internationell politik. Våra motståndare kommer aldrig att erkänna detta då de vet att vi är ett allvarligt hot gentemot deras idéer.

Media: SvD,  SvD, Ab, DN.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, öppna kriskommissionen, kriskommission, Socialdemokraterna, ideologi

Inför nästa klassresa?

För dem som gjort resan vad gör vi? Socialdemokratin har alltid strävat efter att flera ska lyfta sig ur källaren. Det är bra men vad gör vi sedan med dem som tagit klivet?

        Jag skriv tidigare i en postning om den socialdemokratiska idéen som bygger på att vi höjer golvet och bygger nya våningar utan att lämna någon i källaren. Men en fråga som återkommer är vad som vi har att erbjuda dem som tar klivet och har tack vare det socialdemokratiska samhällsbygget har fått det bra.Hur ska de nya våningarna inredas? Ja samhällsbygget ligger kvar och moderaterna justerar lite på ytan utan att riktigt våga göra det frontalangrepp som de skulle vilja utifrån sin ideologi.

       Men frågeställningen som vi måste ställa oss är hur erbjudandet ska se ut för dem som vi erbjudut klassresan. För om de nu är nöjda med resan så vill vi att de även gör nästa resa med oss och inte går till nästa researrangör. Vi måste paketera socialdemokratin 2:0 klivet vidare. Ett kliv som ser mer till mentala innehållet än det fysiska. Vi vet att denna grupp nu har boende, mat på bordet och möjlighet till fritid. Men vad saknas dem och hur löser vi deras problem. Jag tror inte att det är med ett skrik på valfrihet. Det är ingen lösning som man vinner på sikt med. Om man lyssnar runt så är det mer gnäll på alla val som upptar tid och man ändå inte blir nöjd.

         Men med detta så får vi inte heller bli fartblinda och glömma de som inte kunnat vara med på den första resan utan även ge dem förutsättningar att göra resan. Men resan behöver inte alltid handla om att lämna det arbete som man har för att skaffa utbildning. Man måste kunna göra en resa utan att för den delen alla blir akademiker. Vi måste delarna som gör att resan låter människor att växa. Att finna trygghet i sin vardag och känna att man inte bara är en robot. Uppgiften är att bygga in en personlig utveckling i det fortsatta samhällsbygget som även de som gjort resan känner att de kan ta del av. Med de som bas kan vi åter finna berättelsen om framtiden som lockar. Lämna procenten till Olle och Helge.

Media: Ab, SvD,
Bloggat: Alexandra Einerstam på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, öppna kriskommissionen, kriskommission, Socialdemokraterna, ideologi